ANTENNBILDER och TIPS

Antennen och placeringen av antennen är ofta den viktigaste delen
av hela radioanläggningen, om man vill få bra resultat ...

 

10 meter: Mycket stor 7-elements riktantenn (Yagi) med hög antennvinst för avancerade vågutbredningsstudier och DX-jakt. Bommen är 12 m lång! Ger cirka 10 x  sändareeffekten (10 dBd) i antennens framriktning och lika mycket förstärkning vid mottagning av svaga signaler. Antennens polarisation har mindre betydelse vid långväga förbindelser via rymdvåg, eftersom polarisationen vrids längs den långa vägen. 
 
6 meter: Också för 6 meter finns stora riktantenner (Yagi) med hög antennvinst. Den här bommen är 9 m lång och bär 7 element. Ger cirka 12 x  sändareeffekten (11 dBd) i antennens framriktning och lika mycket förstärkning vid mottagning av svaga signaler. Beteckningen "Yagi" är namnet på en japan som upptäckte att man kunde bygga en antenn på det här viset, med antennvinst (förstärkt riktverkan) åt ett håll.     
10 meter: Mera "normalstor" 3-elements riktantenn (Yagi) för DX-jakt. Bommen är 3,5 m lång. Ger cirka 4 x sändareeffekten
(6 dBd) i antennens framriktning och lika mycket förstärkning vid mottagning av svaga signaler.
6 meter: En något mindre riktantenn (Yagi) för 6 meter, med 3 element. Bommen är 2 m lång. Ger cirka 4 x sändareeffekten (6 dBd) i antennens framriktning och lika mycket förstärkning vid mottagning av svaga signaler.
 
10 meter: Två ihopkopplande (stackade) 4-elements riktantenner, på ett bestämt avstånd från varandra. Varje fördubbling av antennen ger en fördubbling av sändareeffekten (+ 3 dB). På samma sätt fördubblas förstärkningen vid mottagning.
   
6 meter: Riktantenn i vacker solnedgång vid havet. Kanske någon på andra sidan havet svarar på anropet?


10 meter & 6 meter:
Två riktantenner på samma mast, den övre för 6 meter och den nedre för 10 meter. Används var för sig, med varsin antennkabel ner till radiorummet. Fördelen är att en mast kan användas till flera frekvensband. Nackdelen är att alla riktantennerna vrids samtidigt, normalt pekande åt samma håll. Det behövs också en relativt kraftig antennrotor av något slag som syns här till höger.


 

Vanlig typ av antennrotor, med manöverenhet, för att vrida på riktantenner uppe på hustaket eller på fristående mast. Finns i olika storlekar, beroende på hur stor och tung antennen är.
 
10 meter: Klassisk, enkel, pålitlig. Rundstrålande 1/4-vågs jordplansantenn (GP) med vertikal polarisation. En allround-antenn som fungerar utmärkt bra både för lokala kontakter och ibland också för DX beroende på konditionerna. Spröten brukar vara gjorda av aluminiumrör eller glasfiber. Lätt att kapa längden så det passar för aktuell våglängd; 11 meter, 10 meter, 6 meter eller 2 meter. Det finns kapningstabeller. För användning på 10 meters våglängd behöver spröten vara cirka 2,5 m långa. Kan placeras på en stång av valfritt material; metall, trä etc. Sitter kvar på många hustak efter gamla nedlagda personsökningssändare på 26 MHz. Kan då fås gratis, för nedmontering. Rekommenderas!
 
Vid större antennarrangemang placeras antennrotorn på hustaket eller inuti en fackverksmast, med stödlager lite längre upp på det vridbara röret. Vid mindre varianter placeras antennrotorn direkt mellan två sektioner av maströr. Om maströret står på marken kanske man kan vrida på det för hand för att ändra riktning på riktantennen. 
10 meter: En annan variant av enkel rund-strålande antenn, en 1/2-vågs vertikal utan jordplanspröt (alltså inte GP). Jättebillig att köpa, lätt att justera längden tack vare slangklämmor runt varje inskjutbar sektion av aluminiumrör. Fungerar på 11m och 10m. Antennsprötet är cirka 5 m långt (1/2 våglängd). Behöver placeras på metallrör, minst 5 m långt, alternativt på större plåttak, för att fungera bra. Går inte på 6 meter.
 
6 meter: Klassisk, enkel, pålitlig. Rundstrålande 1/4-vågs jordplansantenn (GP) med vertikal polarisation. Samma typ som för 10 meter, som syns här på bilden snett över. För användning på 6 meters våglängd behöver spröten vara cirka 1,5 m långa. Fungerar utmärkt bra som allround-antenn för både lokala kontakter och DX. Rekommenderas
10 meter: För bilen. En full 1/4-vågsantenn, 2.5 meter lång, skymtar mitt på biltaket framför grönskan. I röd ram en detaljbild på antennfästet som är en extra kraftig magnetfot. Ännu bättre är ett fastskruvat antennfäste i bilplåten. Det ger maximal prestanda på 10m från bilen.
 
6 meter: För bilen. Ursprungligen en 5/8-vågsantenn för 2 meter, men fungerar lika bra som full 1/4-vågsantenn för 6 meter. Två band i en antenn! Anpassningsspolen i botten, för 2 meter 5/8, ger en liten förkortning av 1/4-vågen för 6 meter, men precis lagom. Total längd cirka 1.4 m. I röd ram en detaljbild på antennsprötets spole. Fästet är den klassiska lutningsbara kulan med utvändig M6-gänga. Allt monterat i ett hål i bilplåten vilket ger bästa resultatet. Trimma sprötlängden för lägre kanten på 2 meter; 144.0 MHz, så blir det tillräckligt långt för 6 meter.
 
10 meter & 6 meter: För bilen. Kraftig magnetfot med 3/8 tums invändig gänga. Utbytbara spröt för olika våglängder, t.ex. 10 meter eller 6 meter. Total längd för det här 10 meters-sprötet är cirka 2.5 m. Justerbar längd på övre delen för ställbar anpassning. En ännu bättre lösning lösning är ett antennfäste som är fast monterat i bilplåten, för metallkontakt mellan antennens jord och bilplåten. Det ger bättre funktion i antennen och mindre risk att antennen blåser omkull när bilen kör. Men ibland kan det vara en praktisk kompromiss att använda magnetfot. 10 meter & 6 meter: Samma typ av utbytbara antennspröt som syns till vänster på magnetfot. Total längd cirka 2.5 m. Här ett vinklat antennfäste, med 3/8 tums invändig gänga, som kan fästas på t.ex. ett balkongräcke med hjälp av en rörstump och slangklämmor (helst rostfria). Det kan fungera om man har bra metall-kontakt mellan antennens jord och balkongräcket och om balkongräcket är tillräckligt stort för att kunna fungera som jordplan för aktuell våglängd.
10 meter: För bilen. En förkortad 1/4-vågsantenn, cirka 1.2 m lång, med en spole i toppen, placerad mitt på biltaket. Ursprungligen är antennen avsedd för 11 meter, men det lilla skruvbara trimsprötet i toppen går lätt att kapa med en bågfil, så antennen blir något kortare och passar för 10 meter. Spolen i toppen är gjord av klen tråd, så max sändareeffekt är 20-25 W korta stunder, annars blir spolen glödhet så plasthöljet kan smälta. Spolen gör antennen relativt smalbandig, så den kan bara fungera på ena halvan av 10 meters-bandet. I övrigt fungerar antennen helt ok. I röd ram en detaljbild på antennfästet som är en klassisk lutningsbar kula med yttre M6-gänga för antennsprötet, allt monterat i ett hål i bilplåten vilket ger bästa resultatet. Många olika antennspröt passar på den här typen av fäste. 10 meter & 6 meter: Antenner på bärbara apparater ger relativt kort räckvidd. Det beror på att antennen, av praktiska skäl, behöver vara kraftigt förkortad med hjälp av en spole. Ju längre våglängd, desto mera förkortad brukar antennen vara, och därmed sämre antenneffekt på bärbara apparater. På den här bilden är antennen för 10 meter endast 40cm lång med en spole på mitten. Räckvidden ökar betydligt om man, via en koaxialkabel, ansluter en fullstor antenn utan förkortningsspolar.
 
10 meter: Extra förkortad 1/4-vågsantenn, cirka 60 cm lång, med en spole upptill. Här monterad på en magnetfotsantenn med klassisk yttre M6-gänga för antennsprötet. Den här antennen kan vara smidig att placera, men ger något sämre resultat än den längre antennen på bilden här ovanför. Det beror både på sprötlängden och på magnetfoten. En magnetfot, som normalt inte har metallkontakt med biltaket, ger sämre jordplanseffekt och sämre räckvidd.